Nytt blad

Så var det nytt år igen, och dags att lära sig skriva nya siffror för att markera tiden. Trevligt! Jag tänker mig att ett nytt år är lite som att få ett nytt block och nya, fräscha pennor att skriva sitt liv med. Ett stort ansvar, men egentligen inget nytt. Man vet att en del blir bra, en del mindre bra, och hoppas att plumparna ska bli färre i den här boken än i den förra. Men, so what! Livet är ju lite av både det ena och det andra, och ingen gillar perfekta människor i alla fall. Som tur är, för alla vanliga.

Här har det nya året redan börjat, med en stor och saftig deadline som kom lite tidigare än beräknat. Alltså borde jag inte sitta här egentligen. Hm...

Nästa etapp

Jag gillar egentligen inte nyårshelgen särskilt mycket, och är trött på att fira efter flera veckor av advent och den stora urladdningen Julen. Men en sak gillar jag, och det är att man kan fundera igenom hur livet blev och tänka igenom hur man vill bygga nästa fas av vägsträckan.

Mitt liv det här året blev på många sätt en parentes. Vi vet att vi inte ska bo här för evigt, och det liv vi lever nu kommer förändras inom en inte allt för avlägsen framtid. Men ändå är jag tacksam för det här året. Jag har kunnat ge barnen tid i år - mer än jag hade kunnat om vi hade satsat annorlunda. Jag har kunnat fortsätta studera, och bli nyförälskad i "mina" ämnen. Jag har haft tid att lära känna mig själv bättre - både styrkor och svagheter - och kunnat utvärdera en del av det som hittills varit självklart i mitt liv. Jag har upptäckt nya rynkor, dessa härliga och läskiga tecken på mänsklig mognad. Jag har fyllt 40 och tycker mig inse att varje ålder vi får är en gåva, att upptäcka och glädjas över.

Nästa fas av vägsträckan vet jag naturligtvis ingenting om, förutom att den blir full av utmaningar. Riktiga utmaningar som jag i nuläget undrar hur vi ska klara. Och jag vet att vi kommer behöva Gud, varandra och en hel del mod (alternativt dumdristighet) för att segla i mål om ett år och kunna säga att det blev ett bra år och att vi klarade det.

Det är så skönt att vi inte behöver möta framtiden ensamma. Någon står redan där och väntar på oss - trygg, stark och säker - i all vår otrygghet och svaghet. Jag önskar dig ett riktigt gott 2013.

Happy New Year

Nu står ett nytt år för dörren och man ska lära sig att skriva 2012. Det brukar kännas normalt för mig i februari någon gång. Det här kommande året hoppas jag:

•  att världsekonomin ska bli bättre. I tredje världen.

• att folk ska upptäcka Jesus. I västvärlden. Vi som har kommit så långt och upptäckt så mycket, det är ju typiskt att vi har tappat så mycket viktigt på vägen.

• att inga barn i varken Sverige eller England ska stå utan hem eller kärleksfulla föräldrar.

• att det ska bli mindre kusligt och mer fantastiskt att fylla 40. Jag har ju bestämt mig för att inte ta illa upp när jag ser mig i spegeln och inte känner igen kvinnan som ser tillbaka på mig. (Hon ser mer och mer ut som min mamma, konstigt nog.) Jag behöver bara omfatta det praktiken också. 

• att jag ska sluta älska godis. Det hoppas jag varje år, och det har ärligt talat funkat jättedåligt hittills.

Och om inte allt detta händer så går ju dagarna ändå. Det har de ju gjort under 2011.
Gott nytt 2012 och Guds välsignelser, alla!