Nytt blad

Jag älskar ormbunkar! Bladen kan bli hur stora som helst, men de börjar alltid som prydligt hoprullade små snurror och vecklar sedan ut sig i sin fulla glans. Om man inte redan har sett det när det händer är det omöjligt att tänka sig att det finns ett helt färdigt, perfekt blad därinne i snurran som bara väntar på att få komma fram.

Tänker på min uppsats som jag börjar skriva på riktigt idag. Idéerna är inte riktigt lika prydliga som ormbunksbladen, men förhoppningsvis finns det mycket mer att upptäcka inuti. Känner mig oerhört priviligerad som kan leva som jag gör; att jag kan vara med barnen när de är hemma och utforska nya,  spännande världar när de ändå är i skolan.

Robin and Great tit

Jag har så länge försökt få med fåglar på mina bilder. Så fort det flaxar i någon buske är jag där med min stenålderskamera och försöker fånga de små liven. Hittills har det funkat på någon halvdöd kråka och några mulliga duvor, men oftast står jag där - ensam och övergiven - med kameran och sliter mitt hår.

Men igår på promenaden råkade jag kliva in i ett virtuellt fågelparadis, med en massa välfyllda fågelbord. Ställde mig på pass med kameran och lät fåglarna flyga in i bilden, mycket smidigare än mina tidigare tafatta försök. Fångade en rödhake, en talgoxe och en övergödd tam fasan med tjusig plym. Men den sista tar vi en annan gång.

På väg

Om exakt två veckor är jag och min kära vän på väg hem med tåget från Amsterdam. Men innan dess ska vi ha fyra dyrbara dagar i en stad som är gammal för världen, men alldeles ny för oss.

Vill man njuta av fler bilder på temat så kan man titta in hos Edith och jag.

Söndag

Livet är det som pågår just nu, och nu. Och nu. Vill passa på att njuta av det idag.

Önskar dig en dag av vila. Och glädje.

Virginia Woolf

På hemvägen igår stannade vi till vid the Monk House där Virginia Woolf tillbringade många av sina somrar och senare bodde året runt. Jag läste hennes bok Mrs Dalloway i vintras, och även The Hours som delvis handlar om hennes liv och för tidiga död. Det var sällsamt att gå där i hennes trädgård och veta lite om hennes liv och sorger, och se platsen där hon levde.

Det finns så många kvinnor jag beundrar, sådana som har levt större liv än kvinnorollen gav utrymme för. Virginia Woolf är en av dem. Vi som kommer efter har dem att tacka för mycket, för de plöjde och sådde det vi får skörda.

Jag vill också plöja och så, för de kvinnor som kommer efter mig.

Lamm

Idag firade vi att hela familjen var ledig en vanlig vardag (det känns som att det var väldigt länge sedan sist), så vi åkte till the Sheep Centre vid Seven Sisters. De skryter med att de föder upp alla fårsorter som finns i hela Storbritannien, och det är nog en 40 sorter om jag inte minns fel. Synd att inte Mr Stenlund stod och läste bakom axeln nu, han hade kunnat hosta upp rätt siffra direkt.

Jag trodde nog inte man kunde se sig mätt på små lamm innan jag åkte, men allt är visst möjligt. Fast dottern blev inte mätt, och jag förstår ju egentligen varför.

Mycket kvar

Det är mycket dag kvar på den här aftonen och kvällen. Har en massa inlämningsuppgifter att se över och skriva färdigt innan torsdagen övergår i fredag, och kraften tog slut innan middagen idag. Men jag hör fåglarna sjunga utanför fönstret och imorgon är jag helt ledig. Då ska jag inte bry mig om kyrkohistoria ett dyft!

Ser fram emot att ha lite mer plats i huvudet för mina egna, vanliga, enkla tankar igen. Och att hinna blogga ordentligt någon gång.