Tyst

Ibland är det så skönt att vara tyst, så jag har varit just det på bloggen ett tag. Vi får se om jag börjar skriva lite mer igen, eller om jag fortsätter vara nöjd med att bara tänka ett tag till. Och sparka omkring i löven.

Nästa vecka är Mr Stenlund ledig hela veckan och jag har deadline på två av mina kurser. Arbete och vila i en skön kombo alltså. Många promenader hoppas jag på. Och tekoppar förstås, hösten är ju tesäsongen framför andra. Hoppas ni får en skön avslutning på helgen där ni är.

Sy?!?

Så har jag då klippt ut mitt första lapptäcke. Jag kom på att man kunde återanvända barnens gamla skjortor och klänningar som man inte vill göra sig av med - sådant måste de ju ha gjort hela tiden för bara hundra år sedan men idén är ny för mig. Men då fick till och med jag inspiration att dra fram symaskinen. Det var nog själva symaskinen som inspirerade lite också kom jag just på, den är nämligen ny. Och kan sy mer än bara raksöm, baklänges, vilket var allt vår gamla symaskin orkade med till slut.

Nåväl, nu ska bara drygt 160 lappar sättas ihop och mitt ynkliga lilla pysseltålamod prövas till bristningsgränsen. Om jag blir klar innan tålamodet är slut kommer jag garanterat visa resultatet.

Uppsikt

Tog min promenad över fälten imorse, men hade glömt hur kladdigt det blir när det nyss har regnat på lerjord. Ingen barnlek precis, eller kanske just det förresten. Nåväl, om man tittar upp lite glömmer man ju (nästan) hur besvärligt det är halka fram genom livet.

Livet

Det här som pågår nu är livet, påminer jag mig. Med sin beskärda del av smärta, möda, vila och behag. Just här skiner solen idag, men det går över. Dottern är sjuk och krasslig, men det går också över.  

This too shall pass var det någon som sade. Men man får njuta av resan medan den varar.

Rosa fredag

Tänk alla dagar man får vara frisk och kan njuta av livet - årstiderna, ljuset, luften, vänner och familj, och att bara finnas till. Då är man rik, fast man kanske glömmer det emellanåt.
 

Sjukdom lyfter fram det där vi alltid behöver egentligen, stödet från andra människor.
Det är väl därför rosa bandet finns. För att vi behöver varann. Och för att vi är sårbara, allihop.

Tack Malin på Meam Die, för fotutmaningen. (Tur att jag hittade något rosa till slut.)

Morgonpromenader

Trallala, vad det är skönt med höst! När maken är ledig går jag på långpromenad medan han gör barnen i ordning för skolan. Ljuvligt. Och snart är vi ikapp Sverige när det gäller höstfärger - England är lite sen i starten kan man säga. Det gör inte så mycket, november blir ju (lite) roligare så.

För övrigt niger jag och tackar för era fina kommentarer - och fascineras över hur man kan lära känna varandra över internet, fast man inte känner varandra i vardagen. Ni gör mig glad, kära bloggvänner!

Bra mammor

Dottern tittade på kastanjerna - eller vad de är - i skålen och sade:"De här är som en riktigt bra mamma tycker jag. De är mjuka inåt och tar hand om sina barn, men utanpå är de lite taggiga för att skydda dem. Fast sedan dör de ju förstås, och det är ju inte bra".

Så mycket mammavisdom från en elvaåring. Vårda, och beskydda, men se till att du inte knäcker dig och dör på kuppen. Tänk lite på dig själv också. Klok tjej det där.