Idag var det handledarträff på Universitetet, och eftersom hela den övriga familjen var ledig för omväxlings skull tänkte vi att det kunde bli en bra utflykt.Och bra blev det nog. För vi var tillsammans. Men det var inte bara frid och fröjd, mer blodsockerfall och tappade sugar och hemlängtan och så.
Det var inte förrän vi kom ner till havet som vi fick några minuters frid. Då slappnade vi av allihop.
Brighton Pier, badortigare än så här blir det inte. Vattnet var turkost, nästan overkligt vackert.
Stenarna som krasar i vågorna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar