Vinden blåser vart den vill - vi blåste vidare
måndag 23 januari 2012
Vill ha?
Första tiden här i England gick jag och tittade på alla vackra hus och undrade varför inte jag bodde just där. Det blev faktiskt lite jobbigt, för någonstans var jag inte nöjd med det jag hade. Det fanns ju hela tiden något hus som var bättre, större, tjusigare, låg bättre till, hade blyinfattade fönster med färgat glas, en vacker trädgård...
Så en dag slog det mig som en blixt. Jag kan ju titta på huset och tänka "å, så vackert", och sedan vara glad att jag har fått se det. Man måste inte äga för att kunna se och uppskatta skönhet omkring sig. Sedan hörde jag vad Bill Hybels säger till sig själv när han drabbas av det där begäret och BARA. VILL. HA. "I can admire it, but I don't have to acquire it." Jag kan beundra det men jag måste inte lägga beslag på det.
Så. Det här huset är jättefint. Och jag är nöjd med mitt lilla.
söndag 22 januari 2012
A Walk on the Forest
Ashdown Forest. Här gick alltså Cristofer Robin på riktigt och svängde med sin nalle för en massa år sedan. Buskarna i förgrunden är Gultörne, Gorse Bushes, som breder ut sig över enorma områden och som har fingerlånga törnen, vassa som elakheter.
Blommorna växer direkt på taggen och buskarna är magnifika med sina klargula blommor. Jag läste om en man som fastnade i ett gultörnesnår för några år sedan. Han satt fast där i två dagar, tills the Royal Air Force kom och räddade honom. Med helikopter. Men vackra är de i alla fall.
En helt annan typ av landskap finns några hundra meter bort, mindre romantiskt och mer som vild hedmark - och en njutning att gå omkring i. Natan som älskar att vara ute i naturen gick och drällde med alla ben han hade och ville knappt åka hem .
lördag 21 januari 2012
Längtar efter...
... Brighton igen. Vågorna, dofterna, strandpromenaden, alla vackra hus. Den höga himlen, sonen som håller handen och njuter av staden precis som jag.
Fler som längtar och andra saker att längta efter hittar man här.
Fler som längtar och andra saker att längta efter hittar man här.
Pooh Corner
Vid bor vid gränsen till Ashdown Forest, ett stort landområde som Henrik VIII hade som jaktmark och där Kristoffer Robin bodde med sin pappa och sin älskade Nalle Puh. När vi berättade för barnen att vi att vi skulle till nämnda skog på utflykt idag - och kanske till och med till Pooh Bridge, för där kan man kasta pinnar - sade B med låtsad bestörtning: "Poo Brigde!? I don't want to go to a bridge that's made of poo"!
Vi skippade alltså bron och åkte till the Sandy Pit, Heffalump Trap och The North Pole istället, andra platser som nämns i sagorna, och så avslutade vi förstås med att åka till Pooh Corner och fika.
Världens mysigaste lilla tearoom kom vi till. Nej okej då, kanske inte, det finns ju så många härliga ställen. Men mysigare än så här blir det i alla fall inte för oss. Mr Stenlund ville köra ut gästerna direkt och inreda vår nya cottage-bekantskap som sommarstuga.
Det bästa med fiken i England är alla små kannor man får: en för te, en för mjölk och så en för det varma vattnet, eftersom de kör med bag in och teet kanske måste spädas. Nåväl, det känns som att sitta i flickrummet med sin lilla dockskåpsservis och leka. Och då klagar jag inte.
Och här är kartan över 500 Acre Wood som området egentligen heter, med Puhs värld prydligt ditritad. Bilder från Ashdown Forest får nog vänta till imorgon tror jag.
Vi skippade alltså bron och åkte till the Sandy Pit, Heffalump Trap och The North Pole istället, andra platser som nämns i sagorna, och så avslutade vi förstås med att åka till Pooh Corner och fika.
Världens mysigaste lilla tearoom kom vi till. Nej okej då, kanske inte, det finns ju så många härliga ställen. Men mysigare än så här blir det i alla fall inte för oss. Mr Stenlund ville köra ut gästerna direkt och inreda vår nya cottage-bekantskap som sommarstuga.
Det bästa med fiken i England är alla små kannor man får: en för te, en för mjölk och så en för det varma vattnet, eftersom de kör med bag in och teet kanske måste spädas. Nåväl, det känns som att sitta i flickrummet med sin lilla dockskåpsservis och leka. Och då klagar jag inte.
Och här är kartan över 500 Acre Wood som området egentligen heter, med Puhs värld prydligt ditritad. Bilder från Ashdown Forest får nog vänta till imorgon tror jag.
fredag 20 januari 2012
Mera soppa
Jag älskar soppa, särskilt på vintern. Värme och näring i en kopp, det är fantastiskt. Det här är Minestronesoppa som det går åt mycket av just nu, som vanligt perfekt att frysa in och ta fram en annan dag när man inte vill stå vid spisen mer än man måste. Det här räcker till 4 - 6 personer:
Man tager:
225 g mager köttfärs
1 tsk paprika
(röd chilli efter behag om man är som jag och gillar det)
175 g morötter
1 röd paprika
1 lök
1 vitlöksklyfta
225 g zucchini
En burk krossade tomater
ca 1 liter köttbuljong
100 g pasta till soppor eller snabbmakaroner
salt, peppar, persilja att smaka av med
Gör så här:
Bryn köttfärsen, tillsätt de hackade grönsakerna + vitlök, paprika och ev. chilli och stek i några minuter.
Tillsätt krossade tomater, buljong och koka med locket på i ca en kvart.
Lägg i makaronerna, koka dem tills de är mjuka.
Smaka av.
Om man vill laga mycket och frysa in är mitt tips att man lägger i makaronerna så nära serveringstillfället som möjligt, alltså lägger undan den soppa som inte ska ätas direkt och tillsätter makaroner när det blir dags. De blir lite mjuka och trista annars.
Man tager:
225 g mager köttfärs
1 tsk paprika
(röd chilli efter behag om man är som jag och gillar det)
175 g morötter
1 röd paprika
1 lök
1 vitlöksklyfta
225 g zucchini
En burk krossade tomater
ca 1 liter köttbuljong
100 g pasta till soppor eller snabbmakaroner
salt, peppar, persilja att smaka av med
Gör så här:
Bryn köttfärsen, tillsätt de hackade grönsakerna + vitlök, paprika och ev. chilli och stek i några minuter.
Tillsätt krossade tomater, buljong och koka med locket på i ca en kvart.
Lägg i makaronerna, koka dem tills de är mjuka.
Smaka av.
Om man vill laga mycket och frysa in är mitt tips att man lägger i makaronerna så nära serveringstillfället som möjligt, alltså lägger undan den soppa som inte ska ätas direkt och tillsätter makaroner när det blir dags. De blir lite mjuka och trista annars.
Fruset
Snart, snart är det vår. Och sedan blir det sommar. Då växer det björnbär i varenda snår igen, och jag kommer också ha shorts, som så många andra här. Jag tror att vikingarna egentligen var engelsmän. De skyddar sig inte mot kylan på samma sätt som vi gör hemma, det är som att kylan inte gör något.
Jag är i alla fall ingen viking. Bara frusen.
torsdag 19 januari 2012
Sova på jobbet
Ibland kan jag sakna att ha ett arbete att ta mig till, mest för miljöombytets skull och för att det var så skönt att cykla genom Sussex på morgnarna, de få veckor jag nu gjorde det innan maken fick sig en egen hemmafru. Man träffade kaniner, ekorrar, får, hästar, hjortar och fasaner på vägen, och det kan ju göra vem som helst glad. Den här bilden har Mr Stenlund tagit på vägen till sitt jobb. Jag förstår ju att han vill cykla.
Om jag går den kortaste vägen till mitt arbete på morgonen, så är det exakt tre steg - från sängen till min skrivhörna. Och det är ju också bra, om man vill ta en tupplur utan att chefen ser till exempel. Eller om man är som jag och älskar att gå omkring i morgonrock. Då kan man ju ha pyjama-day varje dag om man vill.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)