Nöjd

Äntligen är det tyst i huset igen; jag ska skriva så då får man uttnyttja de lugna stunderna. Översätter just nu ett avsnitt om förnöjsamhet och enkelhet, två så ovanliga ord i dagens hetsiga vill-ha-mersamhälle. Att vara nöjd är en konst att öva sig i - det är i alla fall jag övertygad om - precis som att cykla enhjuling eller så. Jag gjorde det förresten, cyklade enhjuling, innan Mr Stenlund gav bort den. Det var vansinnigt roligt! Svårt, javisst, men ack en sådan fröjd.

Tidsandan verkar säga att man inte ska vara nöjd - inte med de saker man köpt på sig, inte med sitt liv och abslout inte med den man är. Men vem är författaren till tidsandan? Är det de som vet vad vi mår bra av och vill ge oss det? Nej, naturligtvis inte. Författarna till så många av våra önskningar och drömmar är de som tjänar på att vi inte är nöjda med det vi har, de som säljer en dröm och en livsstil. Men vill jag verkligen lyssna på dem? Lägga mitt liv i deras händer och låta dem bestämma vad jag ska tänka och längta efter?

Jag vill vara nöjd! Med det enkla i livet, och jag vill längta efter andra saker än det reklampelarna vill få mig att längta efter.

Just nu längtar jag inte efter något. Men det beror nog inte på att jag har övat mig så duktigt. Det är nog snarare de goda pannkakorna med jordnötssmör och honung som jag just satte i mig.